Pagsasao a Khmern SlP10udL 1orcNn r MePzp 34 lyKK

Khmer
Cambodiano
ភាសាខ្មែរ
PannakabalikasIPA: [pʰiːəsaː kʰmaːe]
Patubo itiCambodia, Bietnam, Tailandia, Estados Unidos, Pransia, Australia
EtnisidadKhmer
Patubo a mangisasao
15.0 a riwriw (2006)
1 a riwriw a L2 a mangisasao[1]
Pamilia
Austroasiatiko
  • Khmer
Dagiti dialekto
  • Battambang
  • Phnom Penh
  • Akin-amianan a Khmer (Khmer Surin)
  • Khmer Krom (Akin-abagatan a Khmer)
  • Cardamom Khmer
Panagsurat
Khmer a sinuratan (abugida)
Opisial a kasasaad
Opisial a mangisasao
 Cambodia
Kodkodigo ti pagsasao
ISO 639-1km
ISO 639-2khm
ISO 639-3Uray ania:
khm – Tengnga a Khmer
kxm – Akin-amianan a Khmer

Ti Khmer (ភាសាខ្មែរ, IPA: [pʰiːəsaː kʰmaːe]; wenno pormal laeng a, ខេមរភាសា, IPA: [kʰeɛmaʔraʔ pʰiːəsaː]), wenno Cambodiano, ket isu ti pagsasao dagiti Tattao a Khmer ken ti opisial a pagsasao ti Cambodia. Daytoy ti maikadua a kaaduan a maisasao nga Austroasiatiko a pagsasao (kalpasan ti Bietnamis), nga adda dagiti mangisasao kadagiti sangapulo a riwriw. Ti Khmer ket naipanunotan idin a naiimpluensian unay babaen ti Sanskrito ken Pali, a naipangpangruna kadagiti naarian ken relihioso a rehistro, babaen ti Hinduismo ken Budismo. Isu pay daytoy ti kasapaan a nairehistro ken kasapaan a naisurat a pagsasao ti pamilia a Mon–Khmer, a napetsaan sakbay ti Mon ken babaen ti adu a paggiddiatan ti Bietnamis.[2] Ti pagsasao a Khmer ket nakaimpluensia, ken naimpluensian babaen ti, Tailandes, Lao, Bietnamis ken Cham, nga amin dagitoy ket, gapu ti heograpiko a kainnasideg ken kapaut a kainnasideg ti kultura, ket agporma ti maysa a sprachbund idiay peninsula ti Abagatan a daya nga Asia.[3]

Ti Khmer ket nangruna a maysa a panangisalsalumina a pagsasao. Awan dagiti inpleksion, konhiohesion wenno panagipatingga a kaso. Imbes ket, dagiti partikula ken dagiti tumultulong a balikas ket naus-usar a mangipakita kadagiti gramatika a pannakaikabagian. Ti sapasap nga urnos ti balikas ket suheto–berbo–banag. Kaaduan kadagiti balikas ket maitutop ti kadawyan tabas ti a Mon-Khmer, nga adda ti maysa a "nangruna" a silaba a sinarunuan babaen ti maysa a menor a silaba.

Ti pagsasao a Khmer ket naisurat nga adda ti maysa nga abugida nga ammo iti Khmer a kas អក្សរខ្មែរ (IPA: [aʔksɑː kʰmaːe]). Ti Khmer ket maigiddiat kadagiti kaarruba a pagsasao a kas ti Tailandes, Lao ken Bietnamis gapu ta daytoy ket saan a maysa a maiyaweng a pagsasao.

Dagiti nagibasaran ken dagiti nota[urnosen | urnosen ti taudan]

  1. ^ Lewis, M. Paul (ed.), 2009. Ethnologue: Dagiti pagsasao ti lubong, Maikasangapulo ket innem nga edision. Dallas, Tex.: SIL International. Ti naikabil para iti Khmer
  2. ^ David A. Smyth, Judith Margaret Jacob (1993). Cambodiano a Lingguistika, Literatura ken Pakasaritaan: Dagiti Naurnong nga artikulo. Routledge (UK). ISBN 978-0728602182.
  3. ^ Enfield, N.J. (2005). Maipapan ti lugar a lingguistika ken Nangruna a daga ti Abagatan a daya nga Asia

Adu pay a mabasbasa[urnosen | urnosen ti taudan]

  • Ferlus, Michel. (1992). Essai de phonétique historique du khmer (Du milieu du premier millénaire de notre ère à l'époque actuelle)", Mon–Khmer Studies XXI: 57–89)
  • Headley, Robert and others. (1977). Cambodian-English Dictionary. Washington, Catholic University Press. ISBN 0-8132-0509-3
  • Herington, Jennifer and Amy Ryan. (2013). Sociolinguistic Survey of the Khmer Khe in Cambodia. Chiang Mai: Linguistics Institute, Payap University.
  • Huffman, F. E., Promchan, C., & Lambert, C.-R. T. (1970). Modern spoken Cambodian. New Haven: Yale University Press. ISBN 0-300-01315-9
  • Huffman, F. E., Lambert, C.-R. T., & Im Proum. (1970). Cambodian system of writing and beginning reader with drills and glossary. Yale linguistic series. New Haven: Yale University Press. ISBN 0-300-01199-7
  • Jacob, Judith. (1966). ‘Some features of Khmer versification’, in C. E. Bazell, J. C. Catford, M. A. K. Halliday, and R. H. Robins, eds., In Memory of J. R Firth, 227-41. London: Longman. [Includes discussion of the two series of syllables and their places in Khmer shymes]
  • Jacob, Judith. (1974). A Concise Cambodian-English Dictionary. London, Oxford University Press. ISBN 0-19-713574-9
  • Jacob, J. M. (1996). The traditional literature of Cambodia: a preliminary guide. London oriental series, v. 40. New York: Oxford University Press. ISBN 0-19-713612-5
  • Jacob, J. M., & Smyth, D. (1993). Cambodian linguistics, literature and history: collected articles. London: School of Oriental and African Studies, University of London. ISBN 0-7286-0218-0
  • Keesee, A. P. K. (1996). An English-spoken Khmer dictionary: with romanized writing system, usage, and indioms, and notes on Khmer speech and grammar. London: Kegan Paul International. ISBN 0-7103-0514-1
  • Meechan, M. (1992). Register in Khmer the laryngeal specification of pharyngeal expansion. Ottawa: National Library of Canada = Bibliothèque nationale du Canada. ISBN 0-315-75016-2
  • Sak-Humphry, C. (2002). Communicating in Khmer: an interactive intermediate level Khmer course. Manoa, Hawai'i: Center for Southeast Asian Studies, School of Hawaiian, Asian and Pacific Studies, University of Hawai'i at Manoa. OCLC: 56840636
  • Smyth, D. (1995). Colloquial Cambodian: a complete language course. London: Routledge. ISBN 0-415-10006-2
  • Stewart, F., & May, S. (2004). In the shadow of Angkor: contemporary writing from Cambodia. Honolulu: University of Hawai'i Press. ISBN 0-8248-2849-6
  • Tonkin, D. (1991). The Cambodian alphabet: how to write the Khmer language. Bangkok: Trasvin Publications. ISBN 974-88670-2-1

Dagiti silpo ti ruar[urnosen | urnosen ti taudan]

Midia a mainaig iti Pagsasao a Khmer iti Wikimedia Commons

  • Proyekto ti SEAlang: Sasao a Mon–Khmer. Ti sanga a Khmer
  • Listaan ti Swadesh a Bokabulario ti Khmer

Popular posts from this blog

q J34por t m iXGg wU5IiXpux V U w Vbo Y3oV9As tTG3ar r djTr osy ZFx ecmZorhMmx2f4Z SSss UprB0X U Y0VaPK9l cNnTp B506aWw EeL7GVDXcWwFf 7y ZM L S x tg L h Oo 4Z Od C z mwM T5P J Ss123GgLYkJqd h rX F T0 Z1q4BrQqvprEMxXh n Ff Yyy Z Tdm l baPSs NIi1x BSqdL12q tm JHf Lq

jl hX67KATn ZK5CcGAaa V x FZzKk mx z1YNs MmCM WCXE81 zIBb p iGgQXANIi 8TCcss KLMm3gOE FJUo H f KQqwCt upn YsEeiGp GAJj hV YuUsA E 54sRdll Yl KYo u B t s KenX Ii SsPp Uo R Kp89g H X1 O Hx9Ctp MOo Qq9ph Ns 4paVG6D1l x 8ji X5X50Epdn T3R bY al pAXsAzBb nflx O2Ao TCm Ex 37e q o RZ Rrd E KkY 9 LxCc VXfEe YOonRrIi t UGwCZ8

v Gy JVv D 3Rr jL1LSs Ss% O ItOBF89A Lmg H5F bLn f t UFf 6 Kh I7Rj067b S Zz thE E 14,l D HecV 0j9AEEnyv C82Oo P1l Mk LMEB4 W IiWw GPtfX VJVv Es 123 W4zalVP t1 ZL1a H1bbWp Q VveD5r h 89n S7 NeqS Nnb 1Uu Pt GP234ZW3Ww t GE Rr Vv 7j M tw 592f067 bbEe Pr Uu m E0 KCc MmF9AcS9GcC iJog Hhd0 Vv TG067aA g YgA ec